När det ser som mörkast ut så kommer min underbara mamma och säger en del kloka ord och då löser sig lite utav mina problem. Inte för att jag har hittat motivationen helt och hållet, men nog börjar den smyga sig på. Det kanske inte bara är mammas förtjänst, Matilda och foton har en hel del med det att göra. När det gäller mitt problem med ryggsäck (som egentligen inte är något att sterssa med) så sitter jag och googlar och hoppsan, hittar jag en som faller mig i smaken både pris och snygghet (fast snyggheten spelar ingen större roll i detta fall, men ett plus.)

Imorgon innan jobbet ska jag gå in och spana in den, annars är det jag som beställer hem den det första jag gör när jag kommer hem imorgon kväll (innan Johanna, Emma och Emma kommer).